Kan det vara så att jag rent av har lyckats!?

Jo det är ju bara en enda, i alla fall hittills. Men denna enda lilla planta är mycket speciell för mig. Det är nämligen ett frö taget ur en liten tomat från mitt egna kylskåp! Jag tog helt enkelt och skar en tomat mittitu och pillade ut ett antal kärnor.  Petade ner dem direkt i en plastburk med jord.  Och se! Den kom upp! Undrar om det är den enda som kommer eller om de andra bara kommit lite på efterkälken? Nu vet jag ju inte om det hinner bli några tomater på den här, tveksamt.  Men nästa vår kan jag ju börja lite tidigare...

Späd tomatplanta.

Korg med klädnypor och vallmo.

Vackra Vallmo.

Jag blev uppvaktad med tårta och presenter av make och tre av fyra barn på Mors dag :-)

Nu får maskrosorna passa sig! Hehehe...

Mors dag tårta. Mums!

Den här lilla klematisen stod i vatten i fjol, fick rötter och planterades i en liten plastkruka.

Den stod ute hela vintern och till min förvåning var det liv i den. Nyplanterad sedan några dagar och tycks både frodas och trivas. 

Det börjar likna en rabatt. Behöver möblera om men nu
 ser jag i alla fall vad det är för några plantor.
De har vuxit till sig sedan i fjol.

Alunrot, från frö till planta! 

Akleja, fick lite frön från goa mamma.

Akleja

Hmm söta små rosa blommor med dålig skärpa...

Det var lite från dagens växtrunda på den lilla täppan.

Kram Jeanette

Jättekrabbspindeln

Så har jag då äntligen fått reda på vad denna superduper gröna spindeln heter. 

Första och ända gången jag sett en Grön bladspindel, Micrommata virescens var i påskas. Två illgröna honor satt och välkomnande oss när vi kom till stugan i Dalarna. Jag har precis läst på lite om dem och lärt mig något nytt. Honan är visst helt grön medan hanen har en röd och gul randig bakdel. Honan har vita ringar runt ögonen med en svart prick i. Om du zomar in ena bilden nedan, kan du se att hon tittar på dig. 

De är den enda spindeln av sin art i Sverige, som tillhör familjen Jättekrabbspindel. Annars finns det ca 1 000 olika arter av dem och de flesta bor i tropiska eller subtropiska områden och i Australien. 

De bygger inga nät för att fånga sina byten utan ligger och lurpassar på offret. Den har giftkäkar och åtta ögon. Den kan bitas men brukar inte kunna komma igenom människans hud. 

De trivs bl a i busk och ängsmarker och gömmer sig gärna under skyddande föremål som bl a stenar och stockar. 

Jag kan ju tillägga att de kan bli knytnävesstora och de känner varje viberation i marken. 

(Fast det gäller inte den vi har i sverige!) 

Favorit födan för dessa stora spindlar är tydligen syrsor vilka dör på ett par sekunder efter att spindeln sprutat in sitt gift! 

Källa:  

www.wikipedia.se

www.alltomvetenskap.se 

Lura eller bli lurad?

Jag såg någonstans att det går att lura fåglar och få behålla jordgubbarna i fred. Men djur är så smarta så vi får väl se hur det går med det. Jag har iallafall gjort fejk jordgubbar av småsten. Det är meningen att de  målade stenarna ska ligga i jordgubbslandet innan de  riktiga jordgubbarna kommer. Då påstås det att fåglarna  kommer och picka på dem i tron att det är söta, saftiga gubbar att sätta i sig. Men ack så fel man kan ha! Hårda som sten och fullkomligt smaklösa! Meningen är alltså att fåglarna ska tröttna på dessa stengubbar och låter mitt land vara ifred i fortsättningen.  Då de kommer tro att de riktiga är lika oätliga. Det låter ju toppen!   Nu återstår det bara att se hur det går...
Önskar dig en trevlig helg! 
Kram Jeanette

& odjur!

Nu har jag kokat kaffe, jag som inte ens dricker kaffe och inte väntar jag besök heller. Jag vill gärna vara gästfri men när gästerna gör sina behov i rabatterna är det inte kul! Nu har jag spridit ut kaffesumpen i de värst drabbade rabatterna och hoppas på att katterna håller sig borta och gör sina behov någon annanstans.

Förhoppningsvis kan sumpen även hålla sniglarna borta. Då kanske man inte behöver gå på snigeljakt vareviga kväll.

Rosor och vinbärsbuskar har duschats med såpvatten i hopp om att bli lusfria.

Myror kanske inte gör någon skada i trädgården, jag vet inte. Men när de kryllar överallt blir det lite obehagligt.  Och de kan väl hålla sig i skogen som ligger precis intill?

Jag bad maken köpa hem det populära "myrgiftet" funlight, med apelsinsmak blev det.  Igår kväll hällde jag en skvätt funlight i vattenkannan och fyllde upp med vatten. Jag vattnade där jag tyckte det behövdes och idag är det rätt myrfritt här. Det är nästan lite skrämmande,  undrar just hur många små insekter jag tog livet av?! Det borde ju vara giftigt för andra insekter och inte bara myror...  Funlight ska nog används med försiktighet. Lite efterklok såhär i efterhand när det var såå effektivt...

Ny som jag är vet man ju ingenting om vad det är för några kryp man hittar i trädgården. Som tur var hittade jag några bra grupper på fb med mycket trevliga och hjälpsamma människor som jag kan rådfråga!  

Den här krabaten fick följa med in ett tag för att bli fotograferad och identifierad. Men först fick han sig en liten ducsh! Och hungrig det var han, det kan ni lita på!

Efter att ha fått lite namnförslag och sökande på internet konstaterades det att det måste vara en Harkrankslarv. 

Inge vidare schysst kille. Han äter upp rötterna på växten och inte nog med det! Han drar ner plantan under jorden och fortsätter att festa, på mina växter! Nästa gång jag stöter på en Harkrankslarv blir den skatmat!

Här frodas trädgårdens skönheter ♡

Få se nu hur det var de hette...

Det blir många nya bekantskaper och många nya namn att lära... skriv gärna en kommentar om jag har tagit fel.

Häcken står i blom. Rosentry skulle kunna vara ett passande namn...

Alunrot i närbild.

Vitsipporna har verklgen förökat sig sedan i fjol.

Vallmo. 

Porslinsveronikan är ny för i år och jag har ingen aning om hur den hittade hit!

Saxifagra av något slag...  

Och här har vi lilla Aubrietia. 

Gullvivor som tydligen gärna sprider sig, och det har jag inget emot.

Allium på g.

Jordgubbsplantorna står i blom! 

Och rädisplantorna kikar så snällt upp ur jorden.

Korgmakeri & återbruk!

Det har tyvärr inte blivit mycket skrivet här på ett tag på grund av bristande hälsa... Men jag hittade ett utkast som visst inte blivit postat än. Så det får duga så länge gott folk. :-)

Tänk att man kan vara så nyfiken och sugen på att lära sig något nytt mest hela tiden! 
Kollade runt lite på Pinterest, vilket inte gör att nyfikenheten lägger sig precis... Lyckades få syn på flätade korgar som var skapta av tidningar. Wow, det måste naturligtvis testas omgående! 

Fram åkte:
♡Tidskrifter
♡ Sax
♡ Grillpinne
♡ Limstift
♡ Kartong
♡ Limpistol och klädnypor. 

På denna sida:  http://www.repiny.com/pin-1972.html finns en bra förklaring på hur arbetet utförs. 

Och den här sidan hade jag också hjälp av: http://www.bushcraft.ridgeonnet.com/basicbasket.htm

Klippa, klippa, klippa...
Rulla, rulla, rulla...
Övning ger färdighet och arbetstekniken klarnade allt eftersom. Tyvärr gjorde jag (och dottern) slut på de två limstiften vi hade hemma. Men det kanske var tur det för annars hade jag väl fortfarande suttit där och snurrat! Lite smått beroendeframkallade det där med att göra egna korgar. Roligt, billigt och tänk att jag kan göra mina egna korgar i de mått jag själv önskar!
Idag fick jag hem ett par nya limstift. Vi får se hur länge de får stå ifred i hyllan...

Kanske lite täckande färg vore snyggt?

Trippel skidåkning i denna hetta!

Äntligen har han då fått sina skidor, min käre make! 

Under så många år har jag hört om hans drömmar om dessa samarbetsprövande redskap. Så idag kom han hem med fyra plankor i lagom skidlängd. Två långa remmar och en hjälpsam fru så fixar det sig! Där fick jag också användning av min spikpistol :-)

(Ajdå det där med spikpistolen var ingen hit! Jag fick springa hem efter skruvdragare och skruv. Det andra höll inte!!!)

Busenkelt att göra! Hoppas på många trevliga stunder med dessa och en hop härliga människor!  

Premiärturen tillägnas vår barngrupp VIP:arna. Om en timme har vi sommaravslutning med grillning, femkamp och barnens familjer.  

Fyra brädor och 12 tillklippta remmar.

Smält repändarna så att de inte revas upp.

Jag fäste remmarna med klamrar från min spikpistol. TA SKRUV ISTÄLLET!! (Det jag gjorde blev för klent!)

Klara för att användas! 

Mycket nöje! 

Ugglor, älgar och lamor! Vilken safariresa vi haft :-)

Idag har vi sett många djur ut efter vägen. Vi lämnade hemmets lugna vrå 8.20 i morse. Efter ett tag fick vi lämna företräde för ett rådjur som tyckte att vi hade väjningsplikt och strax efter kom en liten pigg ekorre springande över vägen. Senare såg vi ett gäng lamor i en inhägnad.  En flygande ormvråk med sina vita fält under vingarna. De var de flesta djur och märkvärdigheter vi såg på väg till Närkes kil.
Förutom massa vindkraftverk och kossor förstås!
Väl framme tog vi avsked av min lilla goa mormor som blev hela 96 år. Det var en fin begravning med härliga minnen. Emma sjöng två fina sånger för oss. Trevligt att träffa våra goa släktingar.
På väg hem såg vi en jättestooor fågel. Den största vi någonsin sett!  Det måste ha varit en örn av något slag. Vi stannade bilen för att se. Tyvärr svävade den längre bort och högre upp. Väl högt uppe i luften gled på vingarna och ryttlade hur länge som helst. Vilken härlig syn. Fantastiskt! Senare såg vi tre stora fina älgar som stod och åt kvällsmat vid ett skogsbryn. En vacker regnbåge. En hungrig uggla sittandes på en telefontråd. En ensam hare skuttande på en åker i Götene. Otroligt vilken resa! Nu har vi sex mil kvar hem. Innan denna fina safariresan är över.