Och så var vagnen och allt borta!!

Vilken blodtryckshöjare!

Så här ligger det till...

Till helgen ska jag och några vänner ordna en kvinnofrukost med vernissage. Pirrrigt... Vi är ett gäng härliga pensionärer, nå inte precis alla, jag och ett par till har några år kvar. Vi har träffats en gång i veckan och fått bibel undervisning och lärt oss mer om livet tillsammans med Gud. Vi fikar, pratar och ber, ja och så lyssnar vi också förstås. Mycket givande och trevligt!
Så blev det så att vi bestämde oss för att ordna en kvinnofrukost med vernissage för att få dela med oss av det vi fått under terminen och samtidigt göra något trevligt för andra. Så vi började planera och på lördag är det dags. Var och en av oss har ansvar för vårat eget bord med vilka gäster vi valt att bjuda på frukost. Nåväl nog om detta.

Jag har varit på jakt efter ramar till mina alster inför vår vernissage, som förövrigt är min allra första någonsin! Idag fick jag sällskap och hjälp av min älskade make och äldsta dotter. Vi begav oss till Ikea. En sak lärde jag mig idag, BESKÄR ALDRIG bilderna förrän du har en passande ram, eller i alla fall måtten på den! Usch! Om jag hade vetat det hade det besparat oss mycket arbete och besvär.

Ja ja vi fick ihop en hög med ramar, de låg tillsammans med min stora mapp med material i kundvagnen. Trötta efter allt letande var vi i det närmaste klara när jag frågar de andra vart vi ställt kundvagnen. Vagnen? Var är vagnen?! Den stod ju här nyss! Vi tittar snabbt mellan hyllorna i närheten men vagnen var faktiskt borta! -Pappa! Någon har tagit vagnen med alla mammas målningar!
Snabbt som ögat rusar vi mot kassorna Jag halkar efter för de andra är så snabba. Efter ett tag hör jag en välbekant röst ropa. -Pappa! Jag har tittat den! Hon berättade för oss att hon hittade vagnen i fyndhörnan stående bredvid en gubbe som stod och tittade på madrasser (hennes ord..) Hon blängde på honom och ryckte vagnen åt sig. Puh! Vilket äventyr. Pulsen gick på högvarv och benen kändes som överkokta spagetti när vi tog oss tillbaka till avdelningen för ramar. Vi höll ett stadigt grepp om vagnen dels för att ingen skulle ta den och dels för att stötta våra skakiga ben.

Tänk om allt hade försvunnit, då hade det inte blivit mycket till vernissage för min del! När vi passerat kassorna blev det korv, pizza och bulle. Och massor av lemon lime!
Nu är tavlorna färdiga och jag ligger i soffan och tar igen mig.

Önskar er alla en trevlig kväll!
Kram Jeanette

Jagas av hoppet...

Finns det liv finns det hopp som min mamma brukar säga. Hon är så godhjärtad och rar. Hon har inte hjärta att slänga växter som sett sina bästa dagar.

Finns det liv finns det hopp!
Ja visst borde det vara så.
Men tyvärr breder sig hopplösheten ut sig som en epidemi, speciellt bland barn och ungdomar.
Unga som blir svikna av vuxna, skolan och de som säger sig vara deras vänner.

Jag såg på Uppdrag Granskning i går kväll tillsammans med mina tjejer. Programmet hette "Naken på nätet" och handlade om ungdomar som fått kontakt med "fel personer" på nätet. De utger sig vara en förtrolig vän och tjejerna (och killarna) ser dessa personer som sina vänner och någon som verkligen ser dem, bryr sig och har tid med dem. Relationen blir djupare, smicker och beröm delas frikostigt ut och en dag ber personen om bilder. Oskyldiga bilder på t ex ansiktet. Steg för steg bryts skyddsbarrikaden ner och förtroendet växer. Det lirkas och manipuleras och tillslut skickas den där pinsamma nakenbilden.  Mottagaren har dyrt lovat att inte visa bilden för någon. Det bes om ytterligare bilder. Det känns inte bra och tjejen vill dra sig ur. DÅ visar det sig hur mycket vän den där okända personen egentligen är. Hoten haglar, sms:en duggar tätt. 30-40 sms om dagen, rena terrorn. Dygnet runt. Rädslan skjuter i höjden, men man kan inte vända sig till någon, för då kommer bilderna spridas på skolan och på FB. Och VEM vill det? Släktingar, familj och kompisar. Det är bara att låtsas som det regnar. Ångesten tilltar, sömnen uteblir och skolan går sämre. Själkänslan körs i botten och ensamheten växer.

Han slutar aldrig skicka hot och bilder, hur mycket hon än tigger och ber om det. -Jag orkar INTE MER! Tillslut funkar det inte längre. Vissa tar sitt liv andra vänder sig generade och rädda till polisen och vuxenvärden i hopp om att bli räddade. Tragiskt nog visar både TV-programmet och verkligheten på att det oftast är lönlöst. Ärende efter ärende läggs ner hos polisen. Det finns inte tillräckligt med bevis. Eller handlar det om intresse. Polisen i programmet talade om att det inte var något grovt brott utan bara på "normal nivå". NORMAL NIVÅ!! När blev det normalt att hota och förfölja barn och ungdomar? Förstöra deras barn och ungdom och deras skolgång? Usch jag blir så upprörd! Vi behöver stå upp för våra barn och ungdomar. Se dem, lyssna på dem och bara finnas för dem. Inte alltid så lätt men gode Gud hjälp oss! De är vår framtid och vårt HOPP. Vi behöver ingjuta HOPP i dem. För det finns HOPP!

Vi som tackat ja till Guds erbjudande och tagit
emot hans frälsning genom Jesus Kristus har ett ännu större HOPP. Och det är så spännande att läsa och se vad det innebär! Idag när jag läste bibeln hoppade just ordet HOPP upp lite varstans i bibeln. Vare sig  jag läste i GT (gamla testamentet) eller NT (nya testamentet) visade det sig finnas hopp.

Gud vill att vi ska ha HOPP, det är tydligt.

Det finns HOPP för din framtid, säger HERREN. Jeremia 31:17

Jag ska nog ta och spara på HOPP verser ett tag framöver.
Hoppas att du har en riktigt bra dag!

Kram Jeanette

Nytt liv spirar!

Äntligen tecken på liv.
Ibland tar det tid, det krävs tålamod och uthållighet och ännu mer tålamod. Men så en dag ser man att det inte var förgäves! Jag väntar på att mina frön i köksfönstret ska gro och växa upp. Jag kan inom mig se trädgården full av vackra blommor som glädjer både mig själv och min familj,  vänner,  grannar och förbipasserande.

Jag kan inte låta bli att tänka vad som står i Galaterbrevet kapitel 6 vers 7. " Bedra inte er själva.  Gud bedrar man inte: det människan sår skall hon också skörda. "
Vers 9 "Låt oss inte tröttna på att göra gott.  Ty när tiden är inne får vi skörda, om vi inte ger upp."

Våra handlingar och ord är som en sådd. Det vi gör idag påverkar framtiden, mer än vi kan ana.

- Gode Gud, hjälp mig att välja rätt frön (tankar, ord och handlingar) idag! För utan dig är det omöjligt. Men tillsammans med dig är ingenting omöjligt! ♡♡♡

Men jag och mitt hus

 

 

Dagens sanning ! :-)

Du ♡ älskade mig först!

Gud är såå god! Jag älskar honom för den han är och allt gott han gör i mitt liv!
Fick förmånen att känna hans ljuvliga närvaro och kärlek i Ljungskile idag.
Idag lyssnade jag på Sven Almqvist som predikade utifrån Daniels bok kapitel 10, du vet Daniel, han i lejongropen.
Fräsch, enkel och bibelförankrad predikan, det satt fint. Härlig tillbedjan, ja en fest inför Guds ansikte!
Det smakar mer och det fantastiska är att han (Gud) aldrig är långt borta :-D
Han finns där för alla som söker honom. Han vill ge dig av sin enorma, kärlek sitt liv och tillfredsställelse.  Tack Jesus för att du först älskade oss och betalade priset för mina och hela världens synder!
Tack för det eviga livet du skänkt till alla oss som väljer att tro. ♡♡♡