Kan det vara så att jag rent av har lyckats!?

Jo det är ju bara en enda, i alla fall hittills. Men denna enda lilla planta är mycket speciell för mig. Det är nämligen ett frö taget ur en liten tomat från mitt egna kylskåp! Jag tog helt enkelt och skar en tomat mittitu och pillade ut ett antal kärnor.  Petade ner dem direkt i en plastburk med jord.  Och se! Den kom upp! Undrar om det är den enda som kommer eller om de andra bara kommit lite på efterkälken? Nu vet jag ju inte om det hinner bli några tomater på den här, tveksamt.  Men nästa vår kan jag ju börja lite tidigare...

Späd tomatplanta.

Korg med klädnypor och vallmo.

Vackra Vallmo.

Jag blev uppvaktad med tårta och presenter av make och tre av fyra barn på Mors dag :-)

Nu får maskrosorna passa sig! Hehehe...

Mors dag tårta. Mums!

Den här lilla klematisen stod i vatten i fjol, fick rötter och planterades i en liten plastkruka.

Den stod ute hela vintern och till min förvåning var det liv i den. Nyplanterad sedan några dagar och tycks både frodas och trivas. 

Det börjar likna en rabatt. Behöver möblera om men nu
 ser jag i alla fall vad det är för några plantor.
De har vuxit till sig sedan i fjol.

Alunrot, från frö till planta! 

Akleja, fick lite frön från goa mamma.

Akleja

Hmm söta små rosa blommor med dålig skärpa...

Det var lite från dagens växtrunda på den lilla täppan.

Kram Jeanette

Jättekrabbspindeln

Så har jag då äntligen fått reda på vad denna superduper gröna spindeln heter. 

Första och ända gången jag sett en Grön bladspindel, Micrommata virescens var i påskas. Två illgröna honor satt och välkomnande oss när vi kom till stugan i Dalarna. Jag har precis läst på lite om dem och lärt mig något nytt. Honan är visst helt grön medan hanen har en röd och gul randig bakdel. Honan har vita ringar runt ögonen med en svart prick i. Om du zomar in ena bilden nedan, kan du se att hon tittar på dig. 

De är den enda spindeln av sin art i Sverige, som tillhör familjen Jättekrabbspindel. Annars finns det ca 1 000 olika arter av dem och de flesta bor i tropiska eller subtropiska områden och i Australien. 

De bygger inga nät för att fånga sina byten utan ligger och lurpassar på offret. Den har giftkäkar och åtta ögon. Den kan bitas men brukar inte kunna komma igenom människans hud. 

De trivs bl a i busk och ängsmarker och gömmer sig gärna under skyddande föremål som bl a stenar och stockar. 

Jag kan ju tillägga att de kan bli knytnävesstora och de känner varje viberation i marken. 

(Fast det gäller inte den vi har i sverige!) 

Favorit födan för dessa stora spindlar är tydligen syrsor vilka dör på ett par sekunder efter att spindeln sprutat in sitt gift! 

Källa:  

www.wikipedia.se

www.alltomvetenskap.se 

Lura eller bli lurad?

Jag såg någonstans att det går att lura fåglar och få behålla jordgubbarna i fred. Men djur är så smarta så vi får väl se hur det går med det. Jag har iallafall gjort fejk jordgubbar av småsten. Det är meningen att de  målade stenarna ska ligga i jordgubbslandet innan de  riktiga jordgubbarna kommer. Då påstås det att fåglarna  kommer och picka på dem i tron att det är söta, saftiga gubbar att sätta i sig. Men ack så fel man kan ha! Hårda som sten och fullkomligt smaklösa! Meningen är alltså att fåglarna ska tröttna på dessa stengubbar och låter mitt land vara ifred i fortsättningen.  Då de kommer tro att de riktiga är lika oätliga. Det låter ju toppen!   Nu återstår det bara att se hur det går...
Önskar dig en trevlig helg! 
Kram Jeanette

& odjur!

Nu har jag kokat kaffe, jag som inte ens dricker kaffe och inte väntar jag besök heller. Jag vill gärna vara gästfri men när gästerna gör sina behov i rabatterna är det inte kul! Nu har jag spridit ut kaffesumpen i de värst drabbade rabatterna och hoppas på att katterna håller sig borta och gör sina behov någon annanstans.

Förhoppningsvis kan sumpen även hålla sniglarna borta. Då kanske man inte behöver gå på snigeljakt vareviga kväll.

Rosor och vinbärsbuskar har duschats med såpvatten i hopp om att bli lusfria.

Myror kanske inte gör någon skada i trädgården, jag vet inte. Men när de kryllar överallt blir det lite obehagligt.  Och de kan väl hålla sig i skogen som ligger precis intill?

Jag bad maken köpa hem det populära "myrgiftet" funlight, med apelsinsmak blev det.  Igår kväll hällde jag en skvätt funlight i vattenkannan och fyllde upp med vatten. Jag vattnade där jag tyckte det behövdes och idag är det rätt myrfritt här. Det är nästan lite skrämmande,  undrar just hur många små insekter jag tog livet av?! Det borde ju vara giftigt för andra insekter och inte bara myror...  Funlight ska nog används med försiktighet. Lite efterklok såhär i efterhand när det var såå effektivt...

Ny som jag är vet man ju ingenting om vad det är för några kryp man hittar i trädgården. Som tur var hittade jag några bra grupper på fb med mycket trevliga och hjälpsamma människor som jag kan rådfråga!  

Den här krabaten fick följa med in ett tag för att bli fotograferad och identifierad. Men först fick han sig en liten ducsh! Och hungrig det var han, det kan ni lita på!

Efter att ha fått lite namnförslag och sökande på internet konstaterades det att det måste vara en Harkrankslarv. 

Inge vidare schysst kille. Han äter upp rötterna på växten och inte nog med det! Han drar ner plantan under jorden och fortsätter att festa, på mina växter! Nästa gång jag stöter på en Harkrankslarv blir den skatmat!

Här frodas trädgårdens skönheter ♡

Få se nu hur det var de hette...

Det blir många nya bekantskaper och många nya namn att lära... skriv gärna en kommentar om jag har tagit fel.

Häcken står i blom. Rosentry skulle kunna vara ett passande namn...

Alunrot i närbild.

Vitsipporna har verklgen förökat sig sedan i fjol.

Vallmo. 

Porslinsveronikan är ny för i år och jag har ingen aning om hur den hittade hit!

Saxifagra av något slag...  

Och här har vi lilla Aubrietia. 

Gullvivor som tydligen gärna sprider sig, och det har jag inget emot.

Allium på g.

Jordgubbsplantorna står i blom! 

Och rädisplantorna kikar så snällt upp ur jorden.

Korgmakeri & återbruk!

Det har tyvärr inte blivit mycket skrivet här på ett tag på grund av bristande hälsa... Men jag hittade ett utkast som visst inte blivit postat än. Så det får duga så länge gott folk. :-)

Tänk att man kan vara så nyfiken och sugen på att lära sig något nytt mest hela tiden! 
Kollade runt lite på Pinterest, vilket inte gör att nyfikenheten lägger sig precis... Lyckades få syn på flätade korgar som var skapta av tidningar. Wow, det måste naturligtvis testas omgående! 

Fram åkte:
♡Tidskrifter
♡ Sax
♡ Grillpinne
♡ Limstift
♡ Kartong
♡ Limpistol och klädnypor. 

På denna sida:  http://www.repiny.com/pin-1972.html finns en bra förklaring på hur arbetet utförs. 

Och den här sidan hade jag också hjälp av: http://www.bushcraft.ridgeonnet.com/basicbasket.htm

Klippa, klippa, klippa...
Rulla, rulla, rulla...
Övning ger färdighet och arbetstekniken klarnade allt eftersom. Tyvärr gjorde jag (och dottern) slut på de två limstiften vi hade hemma. Men det kanske var tur det för annars hade jag väl fortfarande suttit där och snurrat! Lite smått beroendeframkallade det där med att göra egna korgar. Roligt, billigt och tänk att jag kan göra mina egna korgar i de mått jag själv önskar!
Idag fick jag hem ett par nya limstift. Vi får se hur länge de får stå ifred i hyllan...

Kanske lite täckande färg vore snyggt?

Trippel skidåkning i denna hetta!

Äntligen har han då fått sina skidor, min käre make! 

Under så många år har jag hört om hans drömmar om dessa samarbetsprövande redskap. Så idag kom han hem med fyra plankor i lagom skidlängd. Två långa remmar och en hjälpsam fru så fixar det sig! Där fick jag också användning av min spikpistol :-)

(Ajdå det där med spikpistolen var ingen hit! Jag fick springa hem efter skruvdragare och skruv. Det andra höll inte!!!)

Busenkelt att göra! Hoppas på många trevliga stunder med dessa och en hop härliga människor!  

Premiärturen tillägnas vår barngrupp VIP:arna. Om en timme har vi sommaravslutning med grillning, femkamp och barnens familjer.  

Fyra brädor och 12 tillklippta remmar.

Smält repändarna så att de inte revas upp.

Jag fäste remmarna med klamrar från min spikpistol. TA SKRUV ISTÄLLET!! (Det jag gjorde blev för klent!)

Klara för att användas! 

Mycket nöje! 

Ugglor, älgar och lamor! Vilken safariresa vi haft :-)

Idag har vi sett många djur ut efter vägen. Vi lämnade hemmets lugna vrå 8.20 i morse. Efter ett tag fick vi lämna företräde för ett rådjur som tyckte att vi hade väjningsplikt och strax efter kom en liten pigg ekorre springande över vägen. Senare såg vi ett gäng lamor i en inhägnad.  En flygande ormvråk med sina vita fält under vingarna. De var de flesta djur och märkvärdigheter vi såg på väg till Närkes kil.
Förutom massa vindkraftverk och kossor förstås!
Väl framme tog vi avsked av min lilla goa mormor som blev hela 96 år. Det var en fin begravning med härliga minnen. Emma sjöng två fina sånger för oss. Trevligt att träffa våra goa släktingar.
På väg hem såg vi en jättestooor fågel. Den största vi någonsin sett!  Det måste ha varit en örn av något slag. Vi stannade bilen för att se. Tyvärr svävade den längre bort och högre upp. Väl högt uppe i luften gled på vingarna och ryttlade hur länge som helst. Vilken härlig syn. Fantastiskt! Senare såg vi tre stora fina älgar som stod och åt kvällsmat vid ett skogsbryn. En vacker regnbåge. En hungrig uggla sittandes på en telefontråd. En ensam hare skuttande på en åker i Götene. Otroligt vilken resa! Nu har vi sex mil kvar hem. Innan denna fina safariresan är över.

I baksätet på bilen... :-)

Emilia och Lukas pratar i baksätet på väg till gammelmormors begravning.
- Pappa hur stor är världens befolkning nu? 
- Ca 7,3 miljarder.
- Men vi vill ha mer exakt siffra. - Det är svårt, för de föds ju och dör människor hela tiden. Lukas spontana kommentarer:
- Va roligt! Det är precis som på sims!
Haha dagens ungdom :-)

Lyckliga stunder och destruktiva tankar...

Livet är ingen dans på rosor.
Jo det är klart, ibland njuter man av den ljuvliga doften och ibland sticker man sig på de vassa taggarna! 
Ibland går vi människor igenom mörka och jobbiga tider. Det känns som om eländet aldrig ska ta slut och som man har en tung blöt gammal yllefilt över sig. Den tynger ner min kropp, försvagad av hopplösheten och gör luften syrefattig och tung att andas.
Hur många gånger har jag inte velat ge upp, ge efter för de där svarta skrämmande tankarna som attackerat mitt sinne?
Du kan inte hindra fågeln att flyga över ditt huvud,  men du kan hindra den från att bygga bo!  Snabbt som blixten viftar jag bort tanken som vill tränga sig på. Mörka, destruktiva tankar som bara talar om omöjlighet och nattsvart hopplöshet.
Jag är så tacksam över min uppväxt. Att jag fick växa upp i en familj med en levande relation tillsammans med Jesus. Alla dessa stunder som jag satt ensam på mitt rum, uppkrupen i sängen med täcket och knäna under hakan. Ensam men aldrig övergiven. Jag fann råd och tröst i en gammal bok med ett språk från 1917. Det var inte alltid så lätt att förstå orden, men jag fick en känsla av Guds närvaro och hans innerliga kärlek och omsorg om mig. De bibelord jag läste då hjälper mig än idag! 
I de där svåraste stunderna när jag önskade att allt var över, hörde jag i mitt inre:
- Jeanette, det finns hopp för din framtid!
-Jag ska aldrig lämna dig eller överge dig!
-Tro bara, lita på mig.

De fanns där, de tröstande orden, fyllda med hopp om en ljusare framtid. Och tänk de mörka dagarna ljusnade, natt blev till dag.
Solen når mig inte alltid med sina strålar, men så skingras molnen och det ljusnar igen!
Jag ville bara uppmuntra både dig och mig själv och påminna oss om att livet rullar på. Förändringar kommer och det går lite upp och ner. Men kom ihåg det är alltid för tidigt att ge upp! Håll ut, tappa inte modet!
Idag doftar rosorna underbart och jag njuter av att få leva! 

Var rädd om dig och höj blicken, se till att du inte missar när solstrålen letar sig fram till dig ! 

Kram på dig!
/Jeanette

Fy vad det luktar men ack så effektivt!

Så sitter man här och orkar just inte så mycket mer. Det är så oerhört svårt det där med balansen!  Orkar jag jobba så blir det i 250 knyck, utan rast och föda. (För det glöms vanligen bort, även om jag försökt mig på Skalmans teknik med matochsovklocka!) Jaja så illa är det inte idag, har nog mest fått en släng av något övergående virus.
"Övertalade" familjen (maken) att göra det vi hade planerat ändå och låta mig vara hemma och vila. Men fy vad tyst och tråkigt det blev!  Trodde nog att jag skulle njuta av lugnet.

Efter att grejat på mobilen ett par timmar klarar jag inte av att vara stilla länge!  Om jag skulle orka putsa lite matsilver iallafall, det blir ju aldrig gjort annars.  Skramlade ihop lite bestick och fat, silverputs och en tygbit rivet från ett gammalt uttjänt lakan. Smått skakig med stigande kroppstemperatur landar jag i soffan med sakerna. Hm förresten, det här är ju bara nysilver. Funkar det med silverputs då? Fram med mobilen och sök... nysilver putsa. Skummar igenom sökresultatet och blir nyfiken på ett miljövänligt alternativ i kemins tecken.

Så lätt och smidigt det gick! Inget gnuggade med svarta trasor och problem i fördjupningarna! Det ända negativa var väl lukten. Detta kan jag verkligen rekommendera!

 

Detta behövs:
• Silverföremål (nysilver hade jag)
• En behållare som tål kokande vatten.
• Aluminiumfolie
• Bakpulver
• Kokande vatten

 

Gör så här:

Lägg aluminiumfolie i botten av en bunke. Strö bakpulver på folien och lägg i silvret. Strö lite bakpulver uppe på dem också.  Sen häller du på kokande vatten och väntar några minuter.
Färdigt!  Lite bilder från mitt "putsande". 

 

 

Jag är såå nöjd!

 

 

Här är länken jag följde och dessutom förklarar killen vad det är som händer och varför. Vilket jag inte tänker ge mig på att förklara :-)

 http://www.nyteknik.se/popular_teknik/smatt_gott/article2495688.ece

 

Må så gott!

Kram Jeanette

Trädkoja för nittioåringar!

Rustade med stövlar, överdragsbyxor och arbetshandskar gav vi oss iväg. En påse med begagnade spikar, vissa rostiga andra krokiga, hammare och såg. Tänk att en gnutta energi kan räcka så länge när man har kul!
Vi började med att rensa upp bland gamla brädor som blivit liggande i skogen sedan i fjol.  Vissa brädor som låg gömda under grenar och löv var väl inte i bästa skick,  men det funkar. Vi, Lukas och jag upptäckte hur otroligt vackert det var runtomkring. Vi röjde undan gamla kvistar och sågade rent granar och tallar från fula torra grenar. Det blev som en liten vacker park där i gläntan. Utifrån skogen ser man ingenting,  allt ligger väl undangömt och de små vattensamlingarna, den stora plana stenen beklädd med mossa, i perfekt lutning är som skapt för en avkopplande stund. Jag kan tänka mig en dag när solens  varma strålar letar sig ner genom grenverket.  Tänk att få ligga på en filt och njuta av fågelsång och den ljumma vinden får de gröna löven att dansa. Nåväl det blir en annan gång. För idag blåser det kraftiga vindar och vi trotsar både vinden och regnet med glädje. Glada och nöjda inser vi att det börjar bli för mörkt för att kunna fortsätta. Med barr i håret och kåda på de svarta händerna packar vi ihop våra saker och sopar rent golvet. Närapå en hel vägg fick vi till.
Efter tre timmars spikande och hamrande (vilket vi inte hade en aning om!) klättrar vi ner från kojan. -Du Lukas, vi måste fixa till den här stegen så att den även passar för nittioåringar! För jag vill aldrig sluta med att bygga kojor och klättra i träd!  Nu är jag ju inte ens halvvägs till nittio men ändå. Det är ju såå kul!! :-)
Sov sött!
Kram Jeanette ♡

Livet på landet ♡♡♡

I stugan eller torpet som vi i familjen kallar det, är det så gott att vara.  Just nu är vi bara fyra här men när värmen kommer kryllar det av släkt och vänner och då händer alltid något.  :-)
Idag rensar tjejerna kartonger fyllda med gamla skolpapper och teckningar.  Såå många fina minnen och ord som dyker upp! Tänk vad privileged man är som mamma, jag har fått mängder av kärleksbrev! ♥♥♥
Lukas och jag är i snickartagen,  vilket verkligen gör oss på glatt humör.  Hyllorna som så länge saknats på köksväggen är på väg att bli till!  Perfekt väder för att kunna hålla till ute på trappan.
Mätt, sågat och slipat. Hyllplanen ska målas i vitt. Och så får vi skissa lite på hur konsolerna ska se ut.   Men vi får ta det lite lungt, det är roligt men nu är jag trött.   Kanske vi lägger detta på hyllan tills imorgon. 
Ha det gott och hoppas att solen även skiner på dig!
Kram Jeanette ♡